Den svenska skolan står inför stora utmaningar, inte minst saknas det utbildade lärare. Och detta är ett problem som inte kommer att minska med tiden. Om 15 år kan det saknas 80 000 lärare, enligt en rapport från Skolverket.
Därför måste det till åtgärder redan i dag för att säkerställa skolans – och Sveriges – framtid.
Med mindre än en månad kvar till valet är det därför inte konstigt att det kommer vallöften om att lösa den allvarliga lärarbristen.
På onsdagen presenterade Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin ett förslag om att låta lärarstudenter få full lön om de samtidigt som de studerar jobbar deltid som lärare i skolan.
Förslaget är intressant då det konkret försöker att lösa ett problem med att få fler utbildade lärare. Men frågan är om det räcker. Staten kan i dag faktiskt inte påverka lärarnas löner och arbetsvillkor i någon större utsträckning. Det är frågor som kommunerna har huvudansvaret för.
Samma dag som Fridolin gjorde sitt utspel höll Liberalernas partiledare Jan Björklund sitt sommartal. Där lanserade han en satsning på 18 000 lärarassistenter som ska avlasta lärarna och därmed förbättra deras arbetsvillkor. Omräknat för Halmstads kommun skulle det innebära att 180 nya lärarassistenter kan anställas.
Miljöpartiets förslag om att låta studenter arbeta parallellt som lärare beräknas kosta cirka två miljarder kronor fram till 2026 och ska enligt partiet ge 2 000 fler lärare. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar förslaget, även om hon anser att det inte är tillräckligt (HP Debatt 10/8).
Jan Björklund är kritisk till MP:s förslag och menar att det innebär sänkta krav på lärarutbildningen. Men den kritiken faller om valet står mellan att anställa en obehörig lärare och en lärarstudent. Då är det självklart bäst att kunna välja den som faktiskt har en plan på att bli lärare. Och med dagens rådande lärarbrist är det inte lätt för kommunerna att få tag på behöriga lärare.
Dessutom kan lärarutbildningen bli mer attraktiv, och det gäller inte bara för unga studenter utan även för de som mitt i arbetslivet vill skola om sig. Fler vägar in i läraryrket kommer att leda till fler utbildade lärare.
Liberalernas förslag på 18 000 lärarassistenter beräknas kosta 3,1 miljarder kronor om året, en kostnad som partiet vill ska delas mellan staten och kommunerna. Syftet med assistenterna är inte att ersätta lärare eller fungera som vikarier, utan de ska istället avlasta lärarna så att de kan ägna sig åt sin huvuduppgift – att undervisa.
En annan fördel med L:s förslag är att staten tar ett ökat grepp om skolan – och det är mycket välkommet.
Ytterst är det i dag Sveriges 290 kommuner som har ansvaret för skolan. Det innebär att skillnaderna mellan kommunerna tyvärr kan bli för stora i hur skolan fungerar. Enda vägen till en likvärdig och bättre skola är att staten tar ett starkare grepp. Hittills har den frågan tyvärr lyst med sin frånvaro inför höstens val.
Först när skolan kan erbjuda alla elever en likvärdig skolgång kan skolpolitiken få betyget väl godkänt. För att uppnå det behövs det utbildade och kompetenta lärare.
