Vet du hur en svensk 200-kronorssedel ser ut? Frågan är definitivt berättigad, eftersom många svenskar troligen inte kan svara på frågan.
Sedan det största bytet någonsin av sedlar i Sverige, för tre år sedan, har användningen av kontanter minskat kraftigt och utgör i dag endast lite drygt 1 procent av landets BNP.
Det är den lägsta nivån av alla utvecklade länder i världen. Det visar med stor tydlighet att Sverige är på väg att inom kort helt avskaffa kontanter. Det är en välkommen utveckling, även om det också ställer det svenska betalningssystemet inför nya utmaningar.
Banker, affärer och konsumenter är alla drivande i att det används allt färre sedlar och mynt i Sverige.
Bankerna ser kontanthanteringen som något nödvändigt ont och gör allt för att försvåra sina kunders insättning och uttag av kontanter. För detaljhandeln är det framför allt en fråga om ökad säkerhet när det finns färre sedlar i kassorna men även en ekonomisk fråga då handel med kontanter faktiskt innebär kostnader. Och konsumenterna har i stort välkomnat utvecklingen i takt med att nya elektroniska betalningsmedel har vuxit fram. Bankkort är det i särklass vanligaste betalningssättet men på senare år har även användningen av swish ökat kraftigt, vilket lett till ett minskat behov av kontanter mellan privatpersoner.
Det finns med andra ord stora vinster för svensk ekonomi att helt slopa fysiska kontanter och gå över till elektroniska betalningssystem. Men även samhället i stort har mycket att vinna på att kontanterna är på väg ut.
Visserligen har sedlar och mynt många fördelar, de är framför allt enkla att hantera vid en transaktion. Säljare och köpare byter helt enkelt en vara och kontanter med varandra och så har ett köp genomförts.
Men kontanter har också nackdelar som utnyttjas av ljusskygga element i samhället. Genom att kontanter kan hanteras anonymt är de också de kriminellas bäste vän, om det gäller att utbyta olagliga tjänster eller varor.
En kraftig minskning av kontanter slår med andra ord hårt mot kriminaliteten i samhället. Visserligen kommer brottslingar alltid att hitta nya vägar för att kunna finansiera olagliga verksamheter, men utan sedlar blir det betydligt svårare att genomföra kriminella transaktioner.
Men det finns också problem med dagens utveckling. Trots den utbredda användningen av elektroniska betalningssystem finns det många som har svårt att klara av ett helt kontantfritt samhälle. Det handlar om äldre personer, funktionshindrade eller personer som inte har tillgång till ett bankkort av olika skäl.
Här har Riksbanken ett viktigt uppdrag i att garantera att dessa personer också har tillgång till giltiga betalningsmedel. Ett alternativ som diskuteras i detta sammanhang är att Riksbanken ger ut en ny så kallad e-krona som skulle kunna användas i form av förbetalda kort.
Hur ser då en 200-lapp ut? Den pryds av filmregissören Ingmar Bergman och på baksidan finns ett motiv från Fårö där han hade sitt hem.
Snart lär sedeln hamna på ett museum – där den hör hemma tillsammans med andra sedlar och mynt från den svenska mynthistorien. För nya sedlar och mynt lär Sverige inte få.
