Bredbandsrörelsen går i otakt

Fler och fler på landsbygden går samman i byalag för att kunna bygga ut bredband där marknadens aktörer inte satsar. Mer pengar behövs och nu äntligen gör Region Halland en inventering.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

På regeringsnivå jobbar IT-minister Anna-Karin Hatt (C) stenhårt på att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I Halland kämpar byalag och föreningar på landsbygden för att få ihop tillräckligt många som kan finansiera bredbandsutbyggnaden.

HP beskrev i veckan på nyhetsplats hur fiberföreningarna i Långaryd/Landeryd och Unnaryd gått samman. Nu har nästan 500 hushåll gått med.

Utanför tätorterna är det inte lika intressant för de kommersiella aktörerna att erbjuda bredbandslösningar. Därför behövs statliga subventioner. Det vet Anna-Karin Hatt. Som en del av satsningarna på infrastruktur ökades anslagen för det så kallade landsbygdsprogrammet med 480 miljoner kronor plus 120 miljoner kronor till Post- och telestyrelsen för medfinanisering.

ANNONS

Med tidigare satsningar innebar extrapengarna att regeringen lägger totalt 1,1 miljarder kronor på bredbandsutbyggnaden på landsbygden 2012-2014.

Lokalt är det länsstyrelsen och Region Halland som sedan fördelar pengarna, exempelvis till Långaryd/Landeryd och Unnaryds fiberförening.

För 2012 är Region Hallands bredbandsbidrag slut och för 2013 är de redan intecknade. Vid oktobermötet nyligen bestämde regionstyrelsen att bidra med 1,3 miljoner kronor för utbyggnad av bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Samtidigt ska en inventering göras för att få veta närmare var behovet är som störst. Bra tänkt av regionstyrelsen. Samtidigt infinner sig frågan varför inte den inventeringen redan sattes i gång parallellt med regeringens stora IT-satsning.

Just i Hylte kommun med varslen på Stora Enso är det synnerligen viktigt att infrastrukturen håller jämna steg eller ännu hellre har ett försprång för att möta behovet och efterfrågan.

Enligt Bredbandsforum, som är regeringens samverksamorgan för fördelningen av pengarna, pågår en ny folkrörelse i landet. Det är byalag som går samman och bygger egna nät, byanät.

Anna-Karin Hatt kallar den digitala agendan för Sverige ”IT i människans tjänst”. Då måste ”vägarna” byggas i form av snabba och fungerande bredband.

Med bättre och enklare kommunikationer ska medborgarnas kontaktvägar med hela den offentliga sektorn förenklas och förbättras. Det betyder också att murarna mellan myndigheterna och det omgivande samhället måste rivas. Även om mycket av Hatts deklarationer låter som snömos och fagert tal är det viktigt att de vackra orden blir verklighet.

ANNONS

I stället för att slösa tid i eviga telefonköer eller behöva passa speciella telefontider kan mängder av ärenden lösas på nätet, exempelvis bygglovsansökningar. Eftersom merparten av befolkningen redan i dag använder datorer, surfplattor och smarta telefoner vill det till att resten av samhället hänger med och utvecklar de digitala tjänsterna. Det behövs en folkrörelse inne i de offentliga förvaltningarna också.

ANNONS