Svenskar är generellt sett duktiga på att spara. Men alla sparar inte. Enligt en ny analys från SBAB saknar 7 procent av svenska män och 10 procent av svenska kvinnor en ekonomisk buffert för att klara oförutsägbara utgifter, som att glasögonen går sönder och behöver ersättas eller att barnen behöver nya vinterkläder.
Det knapra sparandet gäller inte bara personer med låga löner. Även bland människor som tjänar bra finns personer som inte sparar något alls, säger Rikard Josefson, vd på nätbanken Avanza, till Sveriges Radio (6/3).
Det är klart att nischbankerna har incitament att få människor att välja just deras sparkonton, särskilt när nollräntekonton är det vanliga bland de stora bankerna. Men det gör inte det faktum att fler svenskar måste börja spara mindre sant.
Kvinnor hamnar oftare i ekonomisk knipa vid skilsmässa, eftersom män i snitt tjänar mer än kvinnor. Att få kvinnor att spara mer är därför en jämställdhetsfråga. Kvinnor ska inte behöva stanna i en dålig relation eftersom de inte har någon ekonomisk möjlighet att bryta med sin partner.
Ett gott samboliv är dock inte det enda som gynnas av en god buffert. Enligt en undersökning från Länsförsäkringar stannar 17 procent av svenskarna på en arbetsplats där de egentligen inte trivs, eftersom de upplever att de inte har tillräckligt med sparkapital för att byta jobb.
Debatten om trygghet på arbetsmarknaden handlar ofta om lagen om anställningsskydd (Las) och om man ska göra turordningsreglerna mer flexibla eller inte. Mycket riktigt kan det vara så att människor stannar på en arbetsplats tack vare den trygghet som Las ger, trots att man egentligen vantrivs. Men en lika rimlig förklaring kan vara att man inte har något ordentligt sparkapital för att säga upp sig från en trygg anställning.
Att alla måste ha pengar på banken handlar inte om att alla ska bli Joakim von Anka och bada i pengar. Inte heller om att de offentliga trygghetssystemen ska avvecklas och att folk ska få klara sig själva bäst de vill. Det handlar om att man inte är självständig om man inte har en egen ekonomi som säkerhet. De offentliga socialförsäkringssystemen kommer aldrig att helt kunna kompensera en skakig privatekonomi.
Däremot kan politiken underlätta människors ekonomiska situation genom att göra det fördelaktigt att spara. Tyvärr skickar den nuvarande regeringen motsatta signaler genom att höja skatten på ISK-konton och överväga att återinföra förmögenhetsskatten. För att underlätta människors sparande borde regeringen göra precis tvärtom. Sänk skatten på sparande och återinför avdragsrätt-en för pensionssparande.
Till syvende och sist har givetvis individen ett ansvar att prioritera. Den som väljer att lägga pengar på den senaste mobiltelefonen eller nya kläder varje månad får helt enkelt räkna med att det blir jobbigt när en oförutsedd utgift dyker upp. Att spara innebär dock inte att man inte får göra något roligt. Men en liten undanlagd slant varje månad kan bli räddningen när det krisar.
