Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Oroad. I en ny rapport pekar Liberalernas Mats Persson på hur utsatta grupper på arbetsmarknaden fått det ännu svårare.
Oroad. I en ny rapport pekar Liberalernas Mats Persson på hur utsatta grupper på arbetsmarknaden fått det ännu svårare.

Arbetslöshetskrisen pågår nu

Det här är en ledarartikel. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

Den som bara tittar på arbetslöshetssiffrorna får intrycket av att det går hyggligt för Sverige. Från en topp på 8,9 procent i februari 2010, när finanskrisens effekter blivit märkbara, har kurvan sakta men stadigt gått nedåt till dagens 6,5 procent.

Men arbetslöshetstalet döljer en strukturell förändring. 2009 bestod arbetslösheten av människor med en mängd olika bakgrunder och utbildningsnivåer. 2018 utgörs den nästan bara av utsatta grupper.

I en ny rapport skriver Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, att gruppen utsatta på arbetsmarknaden – som domineras av unga utan gymnasieutbildning och utrikes födda – i år växer till att omfatta 300 000 personer. Det är tre fjärdedelar av vår nuvarande arbetslöshet.

Samtidigt som tjänstemän och högutbildade hittat tillbaka till arbetsmarknaden åren efter krisen har alltså situationen bara blivit värre för de mest utsatta. En alarmerande utveckling har gömt sig i skuggan av högkonjunkturens solstrålar.

I rapporten konstaterar Persson också att två av tre personer som fick försörjningsstöd 2011 var fast i bidragsberoende fyra år senare. Systemen för att hjälpa de svagaste grupperna in på arbetsmarknaden fungerar helt enkelt inte.

Det finns förvisso förslag på åtgärder. Både Liberalerna och övriga Allianspartier har i flera års tid pratat om behovet av enkla jobb som kan tas även av grupper med lägre utbildningsnivåer. Där är den ekonomiska forskningen entydig om att Sveriges höga ingångslöner utgör ett problem.

Försörjningsstödets konstruktion är också ett bekymmer. Den som vill gå från bidrag till arbete riskerar att förlora pengar på det, eftersom bidraget trappas ner i takt med att lönen ökar. En utökad så kallad jobbstimulans, där man får behålla en del av bidraget om lönen är låg, skulle råda bot på det. Den lösningen borde göras obligatorisk för kommunerna.

Tyvärr visar regeringen varken krisinsikt eller engagemang för att förändra situationen. Traineejobben, ett av Socialdemokraternas största vallöften 2014, skulle ge över 30 000 unga jobb. Det blev några hundra. De så kallade extratjänsterna är fler, men utgör en fullständig subvention och riskerar därför att tränga undan eventuella riktiga jobb.

Låt dig inte luras av arbetslöshetssiffran. Sverige har en pågående jobbkris, och den behöver hanteras nu.

MEST LÄST