Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Olikheter. Flickor och pojkar har olika krav och upplevelser av skolan. Bild: Jonas Ekströmer/TT

    Under ytan döljs ojämlikheter

    På punkt efter punkt har flickor det mycket tuffare än de jämnåriga pojkarna.

    Statistisk kan ge både en rättvis och en missvisande bild. När ungdomar i Halmstad svarade på frågan hur de mår svarade 81 procent av eleverna i årskurs 8 att de mår mycket eller ganska bra. Motsvarande andel i årskurs två i gymnasiet var 77 procent. Slutsatsen borde vara att eleverna i Halmstad överlag mår bra.

    Men bryts siffrorna ner i hur pojkar och flickor har svarat finns det skillnader. 55 procent av pojkarna i årskurs 8 säger att de mår ”mycket bra” medan motsvarande andel av flickorna är 27 procent. I gymnasiets andra årskurs är motsvarande siffror 40 procent mot 17 procent. Redan i skolan mår alltså flickor betydligt sämre än pojkarna. Det är faktiskt helt oacceptabelt.

    Siffrorna kommer från den senaste så kallade Lupp-undersökningen som har genomförts i Halmstad under hösten. Lupp står för ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken” och genomförs vart tredje år i Halmstad. Årets undersökning är den fjärde i ordningen.

    Alla elever i årskurs åtta och årskurs två i gymnasiet har fått möjlighet att under oktober månad svara på 50 frågor, frågor som bland annat handlar om deras hälsa, fritid och hur de tycker det går i skolan.

    Totalt deltog 1 792 ungdomar i undersökningen, vilket motsvarar cirka 80 procent av alla elever. Det är alltså en väldigt omfattande och gedigen undersökning vars slutsatser verkligen säger något om hur Halmstads ungdomar ser på livet och hur de har det. Undersökningen är också viktig för politikerna.

    ”Beslut som rör unga kräver kunskap om unga”, sa Karin Jonegård, projektledare för Lupp och jämställdhetsutvecklare vid Halmstads kommun, när undersökningen presenterades i förra veckan.

    Den övergripande bilden är att många unga är nöjda med livet och skolan. Men det är just när man bryter ner siffrorna som ojämlikheterna framträder. På punkt efter punkt har flickor det mycket tuffare än de jämnåriga pojkarna. Flickor mår sämre, känner större otrygghet och har mer betygsstress. Flickor har helt enkelt större krav på sig. Men inte bara det, flickor uppger också att de i högre grad är mobbade.

    ”Problemet med sexuella trakasserier är så himla mycket större än vad ni tror”, skriver en tjej i årskurs två på gymnasiet.

    För homosexuella och bisexuella är mönstret detsamma, det vill säga att de mår sämre än heterosexuella ungdomar. Detta gäller även för unga med funktionsvariation.

    Om Lupp ger en beskrivning av verkligheten så måste politiken ha som mål att förändra det som inte är bra. Årets Lupp-undersökning visar på att det finns mycket som är ojämlikt för unga i Halmstad, inte minst att flickor mår sämre. Då måste både skolorna och politikerna arbeta mer för att motverka dessa ojämlikheter.

    När det nu väntas besparingar nästa år inom Halmstads kommun gäller det att tänka efter både en och två gånger innan de drabbar barn och unga.

    Målet måste självklart vara att ge alla elever jämlika villkor till ett bra liv. Så är det inte i dag.