Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

PUABQKnhUWKNZwRnrwcI7GxqKb8.jpg
Okunnig. Journalistikens och vetenskapens fiende nummer ett. Bild: Carolyn Kaster

När misstron breder ut sig

Donald Trumps krig mot medierna och vetenskapen är tyvärr även ett problem i Sverige.

Om du läser om vad som händer i världen eller får ta del av forskningsresultat är det viktigt att du litar på vad som sägs. Framför allt är det viktigt att du litar på den som förmedlar dessa uppgifter.

Den större delen av befolkningen har hög tilltro till journalistik och vetenskap. Men tyvärr finns det en motrörelse som sveper genom världen som menar att det finns flera sorters sanningar och att journalister och forskare inte är att lita på.

Den kanske främste företrädaren för denna rörelse är USA:s president Donald Trump. Med ständiga påhopp på både journalistiken och vetenskapen visar han totalt förakt för vad som är sant eller falskt.

Enligt Trump är det i stället hans sanning som är den riktiga. Hade han varit ensam om att tycka detta hade det inte varit ett problem, men tyvärr är det allt för många som ställer sig på Trumps sida. Det är ett allvarligt problem som inte är isolerat till USA.

I veckan har ett stort antal amerikanska nyhetsorganisationer gått ut i ett gemensamt upprop för att skydda pressfriheten. Bakgrunden är Donald Trumps återkommande attacker mot medier och journalister som han kallar för ”folkets fiende”.

I sig har Trump friheten att säga detta. Men det är inte själva problemet. I stället försöker Trump att underminera trovärdigheten för nyhetsmedierna. Detta kan på sikt skada en viktig del av demokratin då granskningen av makten uteblir.

Men det finns fler problem än så med att inte lita på medierna eller vetenskapen. När politiken inte tar till sig en korrekt bild av verkligheten går det inte att lösa framtidens utmaningar. Det kanske tydligaste exemplet på detta handlar om klimatförändringar.

Tror man inte att människans aktiviteter ligger bakom förändringarna i klimatet och att detta leder till ökad global medeltemperatur kommer man inte heller att vilja ställa om en mer klimatvänlig livsstil.

Givetvis kan både nyhetsmedier och forskare ha fel, det är mänskligt att begå misstag. Men dessa misstag korrigeras och över tid är den världsbild som medierna och vetenskapen presenterar en så sann bild av verkligheten som möjlig.

Även om journalistik och vetenskap är två skilda verksamheter finns det stora likheter i hur de steg för steg närmar sig verkligheten och sedan förmedlar dessa resultat till en större publik.

När valrörelsen nu går in på sina sista veckor kommer den politiska retoriken att skruvas upp rejält. Det brukar den göra men ändå lär årets val bli extra laddat med tanke på det ovissa parlamentariska läget.

Inom politiken finns det framför allt olika uppfattningar om hur de gemensamma resurserna ska samlas in och hur de sedan ska fördelas. Detta är själva politikens kärna.

Det finns ändå en sak som förenar de flesta partierna, det är en grundläggande tro på att medierna – och även vetenskapen – har som mål att beskriva verkligheten som den är. En gemensam verklighetsbeskrivning är faktiskt en viktig förutsättning för en demokrati.

Låt därför misstro bemötas med tilltro – tilltro till journalistik, vetenskap, medmänniskor och samhället.

MEST LÄST