Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Mattias Karlsson: När jaget tar för mycket utrymme

    Jag mötte John Bouvin – och såg att allt var sig likt.

    ”Jag köper inte den här samhällsutvecklingen. Det är bara jaget som gäller.”
    John Bouvin går rakt på sak när vi träffas. Han har hört av sig efter att ha läst min nyårskrönika, ”Demokrati är mer än att rösta vart fjärde år”, och vill diskutera just demokrati och dagens Sverige.

    Han berättar om sin uppväxt och sin bakgrund. Sen är det ord och inga visor som gäller. John Bouvin menar att vi inte har någon demokrati eller yttrandefrihet i Sverige.

    De som var med när det begav sig i början på 1990-talet känner igen John Bouvin som en de mer kontroversiella företrädarna för Ny Demokrati. Han var till och med omstridd i sitt eget parti.

    Efter att Ny Demokrati åkte ur riksdagen i valet 1994 förde partiet en tynande tillvaro. John Bouvin blev i slutet av 1990-talet partiledare innan han uteslöts. Några år senare upphörde partiet i praktiken att existera.

    Nu berättar John Bouvin att han vill starta upp Ny Demokrati igen, vilket HP rapporterar om på nyhetsplats i dagens tidning. Det är inte förvånansvärt med tanke på hur Bouvin ser på dagens samhälle.
    ”Jag har inget emot muslimer, utan det är islam med sina fundamentalistiska värderingar som jag är emot”, säger han.

    Han säger att han är helt emot begreppet integration utan vill att invandrare ska assimileras. Tongångarna från Sverigedemokraterna känns igen.
    "Det finns ingenting kan stoppa mig”, avslutar han vårt samtal.

    Är John Bouvin en frispråkig person eller bara helt upptagen av sig själv?

    Det går inte att komma ifrån att vi lever i individens tidsålder. Det finns mycket gott med det. Alla har lika värde och ska få möjlighet att forma sitt eget liv. Ändå saknas ett perspektiv när jaget hela tiden sätts i första rummet, samhället får snålt med utrymme. Samhällsdebatten är tyvärr fylld av röster som tar varje personlig upplevelse som intäkt för en generell sanning. Det skapar ett allt mer polariserat samhälle.

    Det är viktigt med olika röster och att åsikter kan brytas mot varandra, det är då vi får en konstruktiv debatt. Men det får inte gå så långt att det bara blir jag, jag, jag som är grunden för varje åsiktsutbyte.

    Förre utbildningsministern Bengt Göransson kom för ett antal år ut med boken ”Tankar om politik” där han tar upp just relationen mellan individen och samhället.
    I boken skriver han att ”samhället bara kan bestå om de som är medborgare tar gemensamt ansvar, om den enskilde också tar ansvar för större markyta än den som täcks av de egna skolsulorna.”

    Där finns samhället, utanför skosulorna. En levande demokrati är beroende av individer som kan ta ett steg utanför sig själva och se den större bilden.

    Det finns ett ord för de som alltid sätter sig själva främst: Trångsynta. Dessa personer är ingen bra grund för ett samhällsbygge.