I dagens informationssamhälle tar vi hela tiden emot fakta, framför allt genom medier. Fakta som vi sällan reflekterar över och som vi tar för givna, särskilt om de uttalas av en expert eller forskare.
Ofta när det handlar om vetenskapsnyheter heter det att forskare har hittat ett samband mellan olika företeelser. Det kan handla om hur olika saker i vår omgivning eller det vi äter har skadliga effekter för vår hälsa.
En annan vanlig nyheter i dessa dagar handlar om hur klimatet har förändrats och vad det kan bero på. Här är det viktigt att skilja på kausalitet och korrelation, det vill säga orsakssamband som har en tydlig riktning från orsak till verkan och faktorer som samvarierar men som inte visar att det ena följer av det andra.
Svårigheten med klimatforskning ligger i att visa på just orsakssamband eftersom klimatet beror av så många olika faktorer. Här är det därför i stället mycket vanligt med utsagor om korrelationer.
Ändå går det med extremt stor sannolikhet att slå fast att mänskliga aktiviteter, som utsläpp av växthusgaser, ligger bakom den globala ökningen av medeltemperaturen som har ägt rum de senaste 140 åren.
När många medier för några veckor sedan rapporterade om temperaturökningen i ett antal europeiska städer var det en nyhet som av många uppfattades som mycket sannolik. Det som var nytt var att av de tio städer där temperaturen gått upp mest fanns fem i Sverige, däribland Kiruna som var den stad i hela Europa där medeltemperaturen gått upp mest, hela 3,5 grader på 117 år. Det var det europeiska datajournalistnätverket EDJN som låg bakom nyheten som byggde på en datorkörning av en stor mängd klimatdata.
När sedan FN:s klimatpanel IPCC för en dryg vecka sedan publicerade sin stora klimatrapport om konsekvenserna av en fortsatt temperaturökning tycktes det som att de två olika nyheterna förstärkte varandra.
Men så var det inte. Kort efter att EDJN gått ut med sina uppgifter var man tvungen att skicka ut en rättelse, datakörningen hade blivit fel och uppgifterna om de svenska städerna stämde inte. Visserligen har medeltemperaturen stigit men bara, om uttrycket tillåts, uppskattningsvis 1 grad.
Leo Valentin, som är redaktör på det svenska nätverket J++ och som hjälpt EDJN i sitt arbete, kommenterade felaktigheten i radioprogrammet ”Medierna” med att en viss förväntan, så kallad ”confirmation bias”, troligen har haft en roll när man tagit fram uppgifterna.
”Trenden följde det som vi hade fått höra att vi kunde förvänta oss. Det gjorde att vi sänkte garden”, sa han till Medierna.
Visserligen kom det snabbt ut en rättelse på nyheten om temperaturen i den europeiska städerna, men den nådde tyvärr inte lika många som den första nyheten.
Här finns ett stort problem för den samhällsengagerade medborgaren, att rätt värdera vilka nyheter som har ett värde och vilka som inte har det.
Den rapport som IPCC ligger bakom är gedigen och har mycket hög trovärdighet. Detsamma borde också kunna sägas om undersökningen från EDJN, men med detta misstag kan man ifrågasätta om de verkligen är att lita på i fortsättningen.
Lärdomen är att alltid vara källkritisk och söka efter vem som står bakom en rapport eller undersökning.
Förhoppningsvis har EDJN också lärt sig en läxa för framtiden och vara mer noggranna innan de publicerar en ny rapport. Att de har skadat sitt anseende med sin felaktiga nyhet är ett tydligt exempel på ett orsakssamband.
