Livsmedel. En tung sommar för det svenska lantbruket har haft det positiva med sig att den allmänna förståelsen för vikten av att ha en trygg och säker livsmedelsproduktion har ökat betydligt hos konsumenterna och inte minst kommunerna. Och många har förstått vikten av gödseltunnor fulla med vatten när bränder ska släckas.
När det är ont om foder till nötkreaturen behöver slakten öka och då är det guld värt att kommunerna handlar mer svenskt nötkött. Med färre djur i ladugården är det lättare att få fodret att räcka hela vintern. Vi vill ju att avelsdjuren ska kalva fler gånger så att vi kan upprätthålla svensk mjölk- och köttproduktion så vi kan njuta av mat från djur som gått på bete, får minimalt med antibiotika och har gott om utrymme.
Självfallet ska vi äta efter årstid. Vi har bra kapacitet att producera grönsaker och rotfrukter. Men att importera grönt som odlats i växthus är inte så klimatsmart. Maten ska ju inte vara åksjuk.
Sverige har i dag en livsmedelsstrategi som verkligen är efterlängtad. Målet är mat producerad av Sveriges bönder där möjligheterna nyttas fullt ut. I förlängningen ger det jobb och skatteintäkter när livsmedelsindustrin ökar. Att kunna exportera är också en viktig del. Riktigt gräsbeteskött från nöt och lamm kan få länder erbjuda.
Det är notabelt att man har rätt att upphandla livsmedel som inte uppfyller de krav som svenskt lantbruk har på sin produktion.
Vi hoppas att Halmstads kommun, liksom Laholms kommun gjort, ser vikten av att köpa in ännu mer svenskt kött – till nytta för både ätande i kommunernas matsalar och för lantbruket.
Magdalena Petersson,
ordförande
Staffan Svensson,
vice ordförande
LRF kommungrupp Halmstad