Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Hög tid lägga av med denna naivitet

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. 

Politik. En gammal nasseknekt valdes in i styrelsen när Sverige-demokraterna bildades i slutet av 1900-talet. Partiets nuvarande ledning deklarerade för något år sedan att de ska redovisa allt om det arvet i en vitbok. Om det projektet är det egendomligt tyst. Under tiden som man arbetar med den boken (?) poppar den ena nazistkopplingen efter den andra upp i SD, även i Halland.

En ledamot av SD:s nationella styrelse avslöjade för några år sedan i en intervju i Upsala Nya Tidning, att partiets mål är att bli ensamt på den politiska scenen i Sverige. Hur ska det gå till? Genom majoritetsbeslut i riksdagen?

En annan ledande person i partiet har tagit fram Ungern som ett föredöme vad gäller media, och beklagat att vi ”inte är där än” i Sverige.

Och så vidare, och så vidare.

SD:s ledning arbetar långsiktigt på en drastisk förändring av det svenska styrelseskicket. Den är tålmodig, det får ta sin tid. Men det ska bli en förändring ”på riktigt”.

Det verkar som om de flesta svenskar är omedvetna om detta. De lokala ledarna, och Åkesson själv, verkar ju så schyssta.

Det är hög tid att lägga av med denna naivitet.

En klass på Osbecksgymnasiet i Laholm arbetade 1996-1997 på temat ”Ondska”. De redovisade resultatet av sitt arbete i en artikel i Hallandsposten den 5 februari 1997. Skulle tankar på, och verkställande av, allmänt förtryck, etnisk rensning och annat som kännetecknar en diktatur kunna uppstå i ett land som Sverige?

”Vi som lever i en demokrati är alltför upplysta för att idéer om förintelse och förtryck ska kunna slå rot… Det är vissa grundkrav som måste uppfyllas… Ekonomisk och politisk kris är ett av dessa. Behovet av att hitta en syndabock, kanske en speciell folkgrupp att lägga skulden på, är en annan.”

Det hade eleverna kommit fram till. Det var 1996-1997. Nu är det 2018.

Åke Sintring

MEST LÄST