Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Utbildning av lärare är viktig för högskolan

Det finns goda skäl för ledningen vid Högskolan i Halmstad att ompröva tidigare beslut i ljuset av ny information. Det skriver docent KG Hammarlund om beslutet att lägga ner delar av ämneslärarutbildningen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Debatt 4/1. En hörnsten i all vetenskaplig verksamhet är viljan och förmågan att ompröva försanthållna föreställningar i ljuset av ny kunskap. I annat fall hade vi fortfarande vandrat omkring i en aristotelisk världsbild, och årets Nobelpris i fysik hade (om det alls funnits) knappast uppmärksammat upptäckten av gravitationsvågor. Högskolan i Halmstad, vars verksamhet enligt lag ska värna vetenskaplig trovärdighet, har nu ett ypperligt tillfälle att ompröva föreställningar som visat sig felaktiga.

Förra året beslutade högskolans ledning att lägga ner utbildningen av ämneslärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia. Beslutet försvarades med att man på så sätt skulle ”bättre möta samhällets behov av lärare” (HP 2017-02-21). I stället valde ledningen att satsa på ämneslärar-utbildning i matematik och naturkunskap, som tidigare fått ställas in på grund av alltför få ansökningar – något som också kom att upprepas inför planerad programstart höstterminen 2017.

Eftersom nedläggningen kraftigt minskar studentunderlaget i de tre ämnena minskar också tjänsteunderlaget för högskolans lärare. För vart och ett av de tre ämnena riskerar en heltidstjänst att försvinna. Detta urholkar den samlade kompetensen, med risk för negativa återverkningar också på andra utbildningar och kurser. Någon sådan konsekvensanalys föregick dock inte beslutet.

Nu finns en färsk prognos från Skolverket som klargör hur samhällets behov av lärare ser ut för perioden fram till år 2031. Där beräknas examinationsbehovet av ämneslärare (årskurs 7-9 och gymnasiet) i samhällsorienterande ämnen de närmaste åren. För Väst- och Sydsveriges del är behovet av examinerade lärare i samhällskunskap 2 180, i religionskunskap 1 890 och i historia 2 030, medan behovet av lärare i naturkunskap, som Högskolan i Halmstad valt att satsa på, stannar vid 450.

Det är sant att det i Väst- och Sydsverige finns ämneslärarutbildningar också i Göteborg, Kristianstad, Lund och Malmö. I vad mån dessa utbildningar förmår täcka hela behovet är dock osäkert. Och om efterfrågan på lärare är stor är det kanske inte självklart att den som under studietiden etablerat sig i Göteborg eller Malmö söker sig till lediga lärartjänster i Hylte eller Tvååker.

Det finns alltså goda skäl för ledningen vid Högskolan i Halmstad att visa prov på ett sant vetenskapligt förhållningssätt och ompröva tidigare beslut i ljuset av ny information. Det är inte för sent att öppna för ämneslärarutbildning i de samhällsorienterande ämnena redan från höstterminen 2018.

KG Hammarlund

docent i historia, verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad

Debatt

MEST LÄST