Debatt HP 29/12. Att sjuksköterskor och läkare ofta känner sig stressade på sina arbetsplatser är idag ingen nyhet. Det ligger många arbetsuppgifter på deras axlar. Bland mycket annat förväntas de kunna ge kostråd till patienter inom ett flertal olika diagnoser. Ingen kan kräva att de skall ha tillräckligt med kunskap eller tillräckligt med tid för denna uppgift.
En legitimerad dietist har den kunskapen!
Att studera till dietist innebär en universitetsutbildning omfattande minst 180 högskolepoäng motsvarande minst tre års studier. Bland annat ingår ämnena klinisk nutrition, fysiologi, biokemi, anatomi, sjukdomslära, samtalsmetodik och dietetik i utbildningen. En dietist arbetar med kost- och nutritionsbehandling. Detta innebär att en dietist kartlägger, utreder, bedömer, ordinerar, behandlar och utbildar. Dessutom är det av yttersta vikt med uppföljning av givna behandlingar, det vill säga uppföljning tillsammans med patienten.
Förutom kunskap, kräver detta tid. Att förändra kostvanor tar nämligen tid. Tid som sjuksköterskor och läkare inte har. Deras tid skall räcka till så mycket annat, som också är viktigt för patienterna.
Enligt en beräkning från 2015, hade Uppsala 11,3 dietister/100 000 invånare. Rikets medeltal var 7,0 dietister/100 000 invånare. Halland låg lägst med 3,2 dietister/100 000 invånare.
Inte bara patienten, sjuksköterskan, läkaren eller dietisten vinner på en förbättrad nutritionsbehandling inom vården. Även samhällets ekonomi har mycket att vinna. Enligt data från ”Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys” lever 44 procent av Sveriges befolkning med minst en kronisk sjukdom såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Enligt samma källa, beräknas kostnaderna för fetma uppgå till 35 miljarder kronor årligen. I ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” skriver Socialstyrelsen att bra matvanor, fysisk aktivitet, rökstopp och minskad alkoholkonsumtion skulle kunna förebygga 90 procent av fallen av diabetes typ 2, 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar samt 30 procent av cancerfallen.
I Nederländerna har man räknat på dietistens kostnadseffektivitet. För varje euro som lades på nutritionsbehandling sparades 4 euro in på andra vårdkostnader som sjukhusvistelse och medicinering. Forskarna, som står bakom rapporten (SEO Economic Research), uppskattar att för varje euro, som läggs på nutritionsbehandling ges samhället (till exempel genom ökad produktivitet och minskade sjukdagar) under en femårsperiod en nettovinst på mellan 14 och 63 euro.
Region Halland har en vision – Halland bästa livsplatsen. Fler dietister inom vården, skulle kunna vara en av pusselbitarna att lättare nå visionen.
Dietisterna, Region Halland med stöd från diabetes-endokrinteamet och gastroteamet, Halmstad
Lars Rödjer,
överläkare medicinkliniken Varberg
Jonas Bäwer,
överläkare kirurgkliniken Varberg
Magnus Campanello,
överläkare, kirurgkliniken Varberg
Debatt