Samverkan för en hållbar framtid

Bengt Svalander från Klimataktion Halmstad välkomnar debatten om Halmstads framtid.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Debatt HP 27/11. Tack Mats Lundkvist för din debattartikel (HP 21/11)! Nu vädrar vi alla våra sinnen och fortsätter samtala om framtiden. Intressemotsättningar måste överbryggas och gemensamma beslut fattas för Halmstads framtid. Som du påpekar är besluten svåra, och verkligheten komplex. Ju fler som vill delta i framtidsdebatten desto bättre beslut kan fattas. Kom igen alla där ute!

Genom samverkan kan vi lämna misströstans träsk och vandra in i tankevärldar fyllda av framtidshopp. Gång på gång har drömmen om en möjlighet förvandlats till verklighet.

ANNONS

Det var en gång ett land för inte så länge sen. Människorna i det landet var fattiga men sökte sin tröst i möjligheter. Gång efter gång förvandlade de möjligheter till verkligheter. För att få tröst i eländet sökte många tröst i brännvinet. Till slut reste sig några ur förfallet och ropade – det finns en annan möjlighet. Kasta era hembränningsapparater åt fanders och sök gemenskap i vår nykterhetsloge. Snart förvandlades drömmen om en möjlighet till en massrörelse och hela landet nyktrade till.

Andra kände sig beklämda av prästernas överhöghet. Varje söndag släpade de sig till kyrkan för att få dåligt samvete över sitt syndiga leverne ity de inte alltid levde upp till alla katekesens bud om renlevnad. Vi vill hellre sjunga Halleluja och lyssna till Jesus förlåtande budskap viskades det i kyrkbänkarna. Strax hade denna inneboende önskan om en möjlighet förvandlats till en verklig frikyrkorörelse.

Arbetare i detta framväxande industriland plågades av usla förhållanden. Nu får det vara nog, ropade allt fler och ur dessa rop om en annan möjlighet växte en arbetarrörelse som välte det gamla politiska landskapet över ända och skapade en välfärdsstat.

Nu är det dags igen! Spridda rop av ångest stiger mot skyn från allt fler. Temperaturen stiger. Havet stiger. Utsläppen ökar igen. Är det för sent? Är det som Claes Eriksson diktar i sin lilla bok Alster: ”Många tror att jorden pajar/och att det blir värre sedan. /Det som inte många hajar/ är att den har pajat redan!”

ANNONS

Så kan det vara! Men de flesta framtidsforskarna ger oss ännu några decennier för att minska utsläppen och rädda vår planet. Vi måste kravla oss ur misströstans träsk ännu en gång. Hoppas på eldsjälar som vill, som törs, som kan gå före.

Var finns de i vår kommun som vågar bryta invalda mönster och skapa visioner om ett möjligt framtidsland, och vågar tala öppet om de uppoffringar som krävs?

Bengt Svalander,

medlem i Klimaktion Halmstad

Debatt

ANNONS