Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Så kan Halland bli bättre förentreprenörer

    Den bästa skolan för entreprenörskap har visat sig vara just entreprenörskap – att själv prova på att starta och driva företag. Det skriver fyra forskare och experter.

    Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

    HP Debatt 12/1. Entreprenörskap har visat sig vara en vital del i ett långsiktigt starkt regionalt näringsliv. Regioner med en positiv entreprenörskultur hamnar i en uppåtgående spiral av tillväxt. I de regioner där det redan finns entreprenörer attraheras fler att bli entreprenörer och de som redan finns på plats startar nya företag och blir serieentreprenörer.

    Det regionala entreprenörskapet styrs till stor del av entreprenörers vilja att stanna kvar på en viss ort. Denna attraktionskraft skapas med fördel genom nätverk och geografiska kluster mellan entreprenörer, riskkapitalister och andra aktörer, något som offentliga aktörer på plats kan främja.

    Starka lokala nätverk innebär att många entreprenörers tidiga finansiering kommer från andra lokala aktörer i form av affärsänglar, familj och lokala företagare. I en internationell jämförelse har Sverige störst andel privata investeringar i entreprenörskap i världen. Investeringarna kan vara relativt små men viljan att finansiera lokala entreprenörers verksamhet är stor.

    Global Entrepreneurship Monitor, GEM, undersöker årligen individers attityder, aktiviteter och ambitioner avseende entreprenörskap. I rapporten framkommer att entreprenörskapet har backat generellt och att 7,4 procent av svenskarna är engagerade i att starta eller driva ett ungt företag. I Halland ligger entreprenörskapet under riksgenomsnittet, på 6,9 procent.

    Regionala företagskulturer, förebilder och normer är viktiga för entreprenörskapet, men även stöd- volymer till entreprenöriella aktiviteter. Den starkaste entreprenörsviljan i landet finns i Uppsala län, 10,2 procent, en kunskapsintensiv region som har en stor andel högteknologisk industri med möjliga spillovereffekter till teknikbaserat nyföretagande. En stark entreprenörs- och småföretagskultur, som i Småland, är ett exempel på hur normer kan få regionalt entreprenörskap att frodas. Ett skäl till Gotlands och några av norrlandslänens entreprenörskap kan i stället vara betydande stöd per capita till länen.

    Vad kan politiken göra för att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap? Det finns möjlighet att agera inom flera policyområden: till exempel boende, insolvens och kompetensförsörjning. Ur ett ekonomisk-politiskt perspektiv är det av vikt att uppmuntra och stimulera ett kvalitativt nyföretagande. Den bästa skolan för entreprenörskap har visat sig vara just entreprenörskap – att själv prova på att starta och driva företag, till exempel via Ung företagsamhet.

    Regionala och lokala offentliga aktörer kan även investera i ett entreprenörsvänligt klimat med korta handläggningstider, god infrastruktur och stimulera ökad rörlighet. Entreprenörskap bryr sig inte om gränser, så med rätt åtgärder kan regionala aktörer ge entreprenörer och nya företag förutsättningar att skapa tillväxt och fler jobb.

    Pontus Braunerhjelm

    forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH

    Carin Holmquist

    professor Handelshögskolan i Stockholm

    Ylva Skoogberg

    projektledare Entreprenörskapsforum

    Per Thulin

    forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH