Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Ny lagstiftning om vattenkraft är rättsosäker

    Det är tragiskt att det exakt på 100-årsdagen ­av vattenlagens ikraftträdande träder i kraft en ny lagstiftning som får konsekvensen att vattenkraften avvecklas, skriver Johan Hillström, ordförande för Västsvensk vattenkraftförening.

    Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

    HP Debatt 29/12. 1918 års vattenlag trädde i kraft 1 januari 1919, detta årsskifte för exakt 100 år sedan.

    Detta är något som bör uppmärksammas eftersom vattenlagen tjänat landet väl under alla år och har gett allas vårt välstånd. Utan vattenlagen skulle vårt land inte ha kunnat få den energi som vi alla nyttjat för att kunna utveckla både vårt privata välstånd och landet till vad landet är nu.

    Vattenlagen gav möjlighet att på ett samordnat sätt nyttja den förnybara energin i vattnet. Utan den energi som vattenlagen nu ger oss alla i vårt dagliga liv skulle vårt land omedelbart hamna i nationell kris av aldrig tidigare skådat mått.

    Vattenlagen var för medborgarna landets kronjuvel i fråga om lag – en stringent, rättssäker och förutsebar lagstiftning; det står alltså i lagen hur det ska vara.

    Vi har alla oerhört mycket att tacka vattenlagen och de förutseende människor som stiftade vattenlagen. All heder åt dessa människor. De bör ihågkommas med ett stort tack för sin gärning på denna 100-årsdag sedan vattenlagens ikraftträdande.

    Det är tragiskt att det exakt på 100-årsdagen av vattenlagens ikraftträdande träder i kraft en ny lagstiftning som får konsekvensen att vattenkraften avvecklas.

    Den nya lagstiftningen inom vattenkraft som politikerna i år beslutat om är raka motsatsen till vattenlagen. Den nya lagstiftningen är det mest rättsosäkra som någonsin skådats i detta land och förutsebarheten är noll.

    Trots att det nu gått ett halvår sedan lagen beslutats i riksdagen är det ingen, inte ens myndigheter, som vet hur lagen ska tolkas. Den nya lagstiftningen ingår i miljöbalken.

    Miljöbalken är en ramlag, vilket innebär att politikerna beslutar om ett diffust politiskt mål. Därefter ska enskilda tjänstemän på myndigheter självständigt hitta på vad de önskar för att uppfylla vad myndigheterna anser är det diffusa politiska målet.

    Efter detta ska resursstarka myndigheter processa i domstol mot medborgarna i syfte att driva fram praxis och ta så mycket privat egendom som möjligt under täcknamnet moderna miljövillkor.

    Medborgarna kommer att kastas in i våldsamma och hänsynslösa domstolsprocesser som i slutändan de resursstarka myndigheterna kommer att vinna. Resurssvaga medborgare kommer att förlora.

    Politikerna har velat väl med den nya lagstiftningen men på grund av komplexiteten inte förstått konsekvenserna.

    När sanningen om den nya lagstiftningen kommer fram om något år blir det ett tungt ok att bära för de politiker som beslutat om lagen.

    Johan Hillström

    ordförande i Västsvensk vattenkraftförening