Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Mer samverkan för välfärd och tillväxt

Andelen högutbildade som jobbar i näringslivet har på 15 år ökat med 71 procent i Halmstadsregionen och uppgår nu till 20,7 procent i FA-region Halmstad, vilket är över riksgenomsnittet, enligt ny statistik från SCB. Högskolan i Halmstad spelar en viktig roll .

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Debatt 15/7. En forskningsrapport från Entre-prenörskapsforum 2014 visar att högutbildade stod för hälften av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2001–2010. Tillväxten beror till stor del på effekterna av att de nya universiteten och högskolorna – med sin omedelbara närhet och öppenhet för samverkan – har etablerats runt om i landet.

I dag finns en betydligt högre kompetens på arbetsplatserna än tidigare. Det ställer nya krav på möjligheter till fortsatt kompetensutveckling. Allt större utmaningar innebär att fortbildningen i dag måste hålla en mycket högre nivå. Här har Högskolan en viktig uppgift.

Högskolan i Halmstad – med ett 50-tal professorer, nästan 100 forskarstuderande och 9 600 studenter – är stark inom flera områden. Högskolans så kallade KK-miljö ”Forskning för innovation”, med en totalfinansiering de sex senaste åren på över 500 miljoner kronor, profilerar lärosätet inom hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen. Här bedrivs forskning i samproduktion med ett 80-tal företag och här utvecklas nya utbildningar på avancerad nivå för att möta industrins behov. Här gör Högskolan redan i dag stor skillnad.

Men för att Högskolan och andra lärosäten ska kunna fortsätta att bidra till regionernas och Sveriges utveckling, måste även regeringen uppmärksamma denna viktiga roll. Syftet med statens basanslag bör vara att skapa bättre förutsättningar för utbildning, kompetensutveckling och forskning i hela landet.

Om Högskolan i Halmstad skulle tilldelas forskningspengar utifrån andelen studenter, skulle forskningsanslagen vara mångdubbelt större. Lärosätet skulle få helt andra möjligheter att bidra till utvecklingen för näringslivet och inom offentlig sektor för skola, vård och omsorg.

I debatten sägs alltför ofta att forskningsresurserna inte ska spridas för brett. Detta är en seglivad myt. Kvaliteten i forskningen är i stort sett proportionellt lika på de gamla universiteten – dit större delen av pengarna går – som på de nya lärosätena. I Halmstad finns dessutom unik forskning i nära samverkan med samhället.

Det är så vi tillsammans – näringslivet, Högskolan och offentlig sektor – påtagligt kan påverka regionens tillväxtmöjligheter och välfärd.

Elisabet Babic (M), kommunstyrelsens ordförande, Laholm Mats Eriksson (M), regionstyrelsens ordförande, Region Halland Hans Forsberg (M), kommunstyrelsens ordförande, Kungsbacka Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelsens ordförande, Halmstad Stephen Hwang, rektor, Högskolan i Halmstad Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande, Hylte Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande, Varberg Mari-Louise Wernersson (C), kommunstyrelsens ordförande, Falkenberg

Debatt

MEST LÄST