Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Det är inte nötkreaturen utan vi själva och ett stelbent regelverk som är de största miljöbovarna, skriver Bert Karlsson, entreprenör. Bild: Maja Suslin/TT

    Klimatet och matsvinnet

    Det är inte nötkreaturen, utan vi själva och ett stelbent regelverk som är de största miljöbovarna. När våra beslutsfattare inser och accepterar det, kommer i alla fall svensk livsmedelsproduktion och våra konsumtionsvanor att bidra till en mindre miljöpåverkan, skriver Bert Karlsson, entreprenör.

    Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

    Våra kors påverkan på klimatet är en fråga som debatteras allt oftare. Vi uppmanas att minska vårt köttätande samtidigt som de mest fanatiska miljönissarna kallar korna för miljöbovar och på fullt allvar föreslår att vi ska avliva dem eftersom de orsakar så stora utsläpp av växthusgaser.

    Det de då vägrat inse, är att det egentligen är vi själva och stelbenta regelverk som är de största miljöbovarna. Varje år slänger vi drygt 20 kilo fullt ätbar mat per person. Det innebär att svenska hushåll under ett år häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet.

    Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska det här svinnet. Det är dessutom bra för vår ekonomi. Omräknat per hushåll handlar det om en besparing på mellan 3 000 och 6 000 kronor per år, om vi bara planerar våra inköp och tänker oss för innan vi lägger maten på tallriken. Räknat med en genomsnittlig besparing på 4 500 kronor per hushåll, skulle det innebära drygt 100 kronor mer i plånboken varje vecka. Det låter kanske inte så mycket. Men om vi ser till Sveriges samtliga drygt fyra miljoner hushåll handlar det om totalt 18 miljarder - 18 000 000 000 kronor som nu går rakt ner i sophinken!

    Vårt förhållningssätt blir inte bättre av importen av billigt kött. I en prisjämförelse med det kött som svenska lantbrukare producerar är det ofta så billigt att vi inte bryr oss om resterna hamnar i soporna.

    Det är inte nötkreaturen utan vi själva och ett stelbent regelverk som är de största miljöbovarna, skriver Bert Karlsson, entreprenör. . Bild: Maja Suslin/TT

    Med ett annat regelverk skulle vi kunna köpa mer svenskt, till lägre pris. Ett sätt är att tillåta frysning och ommärkning av kött vars bästa före-datum är på väg att gå ut. Varför inte tillåta att det här köttet mals ner och säljs till ett lägre pris? När en sådan hantering i stället betraktas som en kriminell handling har vi ett grundläggande systemfel.

    Ica har försökt minska svinnet genom att skänka mat som "är på väg att gå ut" till välgörenhetsorganisationer. Men när dessa reagerade på att det som skänktes var just mat med så kallat kort datum valde Ica att lägga ner hela projektet.

    I Frankrike har de kommit betydligt längre. Där är det förbjudet att slänga mat om man inte har haft en strategi för hur man ska ta hand om den, ofta i välgörenhetssyfte. Till och med Uzbekistan har nått längre än Sverige, där blir matsvinnet djurfoder. Det är inte mer komplicerat än att göra som hemma, alltså frysa in matresterna. Det här skulle kunna bli en hel industri.

    Det skulle alltså gå att minska matens miljöpåverkan på ett naturligt sätt i stället för genom förbud. Men i dag sätter livsmedelsproducenterna kortare datum än vad som är motiverat, bara för att gardera sig själva, bara för att slippa ta ansvar för produkterna.

    Det här har i sin tur blivit en affärsidé för företaget Matsmart, som köper in och via nätet och säljer överskottsvaror som annars skulle slängas. För kunderna handlar det om rabatter på upp till så mycket som 90 procent, samtidigt som de bidrar till att minska matsvinnet.

    Bert Karlsson

    Entreprenör

    Bert Karlsson, entreprenör.. Bild: Maja Suslin/TT