Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Den feministiska kampen är livsviktig

För att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste kommunerna i Halland arbeta mer. Det skriver två företrädare för S-kvinnor.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Debatt 25/11. Den 25 november är FN:s internationella dag för att motverka mäns våld mot kvinnor. Visst är det sorgligt att mäns våld mot kvinnor är så omfattande världen över, att det behövs en särskild dag?

Våld finns i alla delar av samhället. Både män och kvinnor är både förövare och offer. Men det våld som drabbar kvinnor är annorlunda, det är grovt, upprepat och förövaren är nästan alltid en man som hon lever med, som kvinnan älskat och litat på.

De kvinnojourer i landet som är anslutna till riksorganisationerna ROKS och Unizon, rapporterar varje år över 100 000 stödkontakter, närmre 2 000 kvinnor och ännu fler barn bor varje år i deras skyddade boenden. Nästan lika många kvinnor och barn nekas varje år hjälp, ofta för att kommunernas stöd brister.

För två år sedan uppmärksammade vi S-kvinnor Kvinnofridsbarometern – en undersökning gjord av Unizon som kartlägger kommunernas kvinnofridsarbete. S-kvinnor har länge drivit krav på en nollvision för mäns våld mot kvinnor. En självklarhet kan tyckas, men Kvinnofridsbarometern visar tyvärr att i många kommuner saknas oerhört viktiga delar. Det handlar både om att prioritera och avsätta resurser för detta. Det handlar också om bristande kompetens, att många inte vet vilka möjligheter och skyldigheter de har.

Varannan kommun har ingen analys av hur situationen ser ut i den egna kommunen och vet inte vilka behov som finns. Många erbjuder inte kvinnor och barn hjälp till permanent bostad, fast de enligt Socialtjänstlagen ska göra det. När det gäller barn som tvingas bo i skyddade boenden, är det särskilt sorgligt att så många kommuner brister i stöd. Var sjunde kommun arbetar inte alls med frågorna. Inte alls!

2015 valde 202 av 290 kommuner i landet att delta i undersökningen, i år svarade 162. Att över 100 kommuner inte ens svarar, är faktiskt i sig lite sorgligt.

Resultatet för kommunerna i Halland är delvis nedslående. Många kommuner saknar kvinnofridsteam, handlingsplaner eller avsatta medel för våld i nära relationer. Halmstad och Laholm deltog inte något av åren. Däremot rankas Varbergs kommun på plats 20 av de 159 som deltog.

De som kommit längst i landet är Trollhättan. Att de lyckats så bra beror på långsiktigt, stabilt och strategiskt arbete. Det går, det handlar bara om att bestämma sig. Om att prioritera, säger Monica Hansson, kommunalråd i Trollhättan.

Vi vet att Halland kan bättre. Det finns gott om goda exempel, men också behov av förbättring. Mycket görs, men alla kan göra mer. 2017 ska vi ha kommit så långt att alla förstår att det här är ett problem och att vi alla är ansvariga för att lösa det. S-kvinnor kommer fortsätta driva på för att alla kommuner ska prioritera frågan och gå från ord till handling. Den feministiska kampen är livsviktig.

Christel Eriksson

ordförande S-kvinnor Halland

Carina Ohlsson

förbundsordförande S-kvinnor

Debatt

MEST LÄST