Kommunal eller statlig skola? Den frågan ska nu utredas.
Kommunal eller statlig skola? Den frågan ska nu utredas. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Mattias Karlsson: Skolan ska inte vara en budgetregulator

Varje neddragning av skolans resurser är ett tydligt bevis på det stora problemet med att kommunerna har huvudansvaret för skolan.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

En mening, det är allt. Men den kan få en mycket stor betydelse för framtiden: ”Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram.”

Så står det under punkt 54 i Januariöverenskommelsen (JÖK) mellan S, MP, C och L, en punkt som handlar om en likvärdig skola. Detta är en mening av ett otal andra i överenskommelsen. Visserligen innehåller den inget konkret förslag om att skolan ska förstatligas, men detta kan vara det första steget mot att staten återigen blir huvudman för den svenska skolan.

Den nyligen ingångna överenskommelsen mellan de fyra partierna innebar det efterlängtade slutet på en rekordlång regeringsbildning. Totalt innehåller JÖK 73 förslag inom elva olika områden. Det är tydligt att alla partierna har fått igenom sina hjärtefrågor, inte minst Liberalerna och Centerpartiet.

ANNONS

JÖK:en har fått utstå mycket kritik, inte minst från L:s och C:s forna allianskollegor, M och KD. Företrädare för de två partierna har inte varit sena med att påpeka att uppgörelsen innehåller många utredningar, vilket kan var ett sätt att få undan känsliga frågor från dagordningen.

Så brukar det vara, men i det här fallet handlar det om en rad olika reformer som innebär stora förändringar. Då är det viktigt att först utreda hur de kan genomföras och vilka konsekvenserna blir.

Tittar man specifikt på en statlig skola är det en sådan fråga. Hur ett statligt ansvar ska se ut bör verkligen utredas innan det läggs skarpa förslag.

Lärarnas Riksförbund (LR) har varit drivande i ett förstatligande av skolan och välkomnat det nya förslaget om att utreda frågan. I en debattartikel i Aftonbladet konstaterar LR:s ordförande Åsa Fahlén att det nu finns en riksdagsmajoritet för en statlig skola i och med Januariöverenskommelsen (27/1). Det är bara Moderaterna av de åtta riksdagspartierna som är tydliga motståndare till att utreda en statlig skola.

Åsa Fahlén skriver också att det är viktigt att frågan först utreds grundligt, för att sedan gå från ord till handling. Vad som där-emot inte utreddes var kommunaliseringen av skolan som genomfördes under all hast i början 1990-talet, vilket enligt Åsa Fahlén ”ledde till årtionden av hackig utveckling med stora konsekvenser för både likvärdigheten och kvaliteten”.

ANNONS

I mitten av december förra året tog kommunfullmäktige i Halmstad beslut om budgeten för 2019. Det var ett sent budgetbeslut, men det är vanligt under valår så att ett nytt politiskt styre kan sätta sin prägel på hur kommunens ekonomi ska se ut.

För Halmstads del var det de fyra partierna i alliansen som fick igenom sin budget. För att ta höjd för att de kommande åren kommer att vara tuffa ekonomiskt, innehöll budgeten en rad nedskärningar, inte minst på barn- och ungdomsförvaltningen som fick ett minskat anslag på 30 miljoner kronor. Det är mycket pengar och kommer att innebära att skolpersonal måste sägas upp.

Givetvis gäller det att kommunens resurser ska förvaltas så effektivt som möjligt. Men när det gäller skolan är det ytterst tveksamt att spara in den på den så viktiga utbildningen av framtidens samhällsmedborgare.

Varje neddragning av skolans resurser visar på det stora problemet med att kommunerna har huvudansvaret för skolan. Så fort en kommun måste spara blir allt som oftast skolan en budgetregulator.

För att säkerställa att skolan är likvärdig bör den vara ett statligt ansvar.

På måndag den 4 februari är det dags för nästa ”Vi pratar om det” på Stadsbiblioteket. Samtalsserien drar nu igång igen och denna gång står skolan i centrum. Ämnet för måndagens samtal är så kallade ”hemmasittare”, det vill säga elever med lång och problematisk frånvaro. Den senaste tiden har problemen med hemmasittare fått stor uppmärksamhet, så även i Halmstad. Varför går dessa unga inte till skolan och vad kan samhället, skolan och hemmet göra för att ändra på det?

ANNONS

Medverkar i samtalet gör Henrik Wagersten, enhetschef för centrala elevhälsan på barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, och Ulf Petäjä, universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Undertecknad kommer att medverka som samtalsledare. Klockan 18 börjar det. Välkomna.

ANNONS