Flaggan i topp vid invigningen Kråkbergsskolan i Hylte kommun, som också klättrar i Lärarförbundets skolrankning.
Flaggan i topp vid invigningen Kråkbergsskolan i Hylte kommun, som också klättrar i Lärarförbundets skolrankning.

Låt skolrankningen bli en sporre

Laholm ökar stort, liksom Hylte medan Halmstad rasar tio placeringar i Lärarförbundets skolrankning.

Det här är en ledarartikel, som uttrycker åsikter från Hallandspostens ledarredaktion. HP:s ledarredaktion är oberoende liberal.

ANNONS
|

Rankningar ska som vanligt tas för vad de är. I fallet med Lärarförbundets jämförelser är syftet att stimulera kommunerna att ge eleverna, lärarna och skolledaren de bästa förutsättningarna. För det är kommunerna som alltjämt utgör skolans huvudmän tillsammans med skollagen och läroplanerna som styrmedel.

Ur ett likvärdighetsperspektiv ska det inte spela någon roll var eleverna går i skolan, men i verkligheten är det skillnad.

13 olika kriterier ingår och bland dem återfinns resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, lön, sjukfrånvaro, andel barn i förskola, genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, antal elever som är godkända i alla ämnen efter nio år, hur många som fullföljer gymnasiestudierna och andelen elever, födda 1995, med behörighet till högskolestudier. Antalet lärare per elev och andel pedagogiskt utbildade värderas dubbelt så högt som de övriga kriterierna.

ANNONS

Lärarförbundet plockar uppgifterna från SCB och Skolverket samt fackförbundets egen lönestatistik.

Av de halländska kommunerna, där för övrigt Varberg finns bland landets tio bästa, har samtliga stor inflyttning. Det ställer extra stora krav på den kommunala skolorganisationen.

För Halmstads del har vi sett hur lokalproblemen lösts med paviljonger, medan exempelvis Hylte kommun nyligen invigt en nybyggda Kråkbergsskolan.

När det gäller rekryteringen av behöriga lärare är som litet si och så, precis som på många håll i landet. Att pensionerade lärare går in och jobbar är en vanlig, men dyrbar lösning i längden.

Varför målvärdet i planeringsdirektivet för Halmstads kommun stannar på 91 procent elever som erhåller gymnasieexamen under 2018, 92 året därpå, inte är lika med 100 är obegripligt.

ANNONS