I veckan inleddes förtidsröstningen och fram till valdagen den 9 september är det väljarna som har makten i sina händer.
Hur väljer vi då vilka partier och politiker som ska företräda oss? Här finns det två modeller att utgå ifrån. Antingen är vi intresserade av vad som utlovas och väljer då det parti som har den bästa politiken för framtiden. Detta är den så kallade ”mandatmodellen”. Eller så är vi tillbakablickande och vill att de som har styrt ska utkrävas ansvar. Detta är ”ansvarsmodellen”.
Nu är verkligheten ofta inte så uppdelad, men de olika modellerna är intressanta att ha i åtanke när man gör sitt val.
Statsvetaren Gissur Erlingsson tar i ett blogginlägg i veckan upp de två olika modellerna, och han själv föredrar ansvarsmodellen.
”Ansvarskrävande är en central feedbackmekanism som i idealfallet gör att sämre fungerande partier och politiker rensas bort, och välfungerande belönas”, skriver han.
Men enligt Erlingsson finns det ett problem med dagens valsystem i Sverige. Ansvars-utkrävandet på lokal nivå riskerar att hamna i skymundan. Det beror på att vi väljare i hög utsträckning röstar samma i valet till riksdag och till kommun.
I Sverige har vi samtidig valdag till riksdag, landsting och kommun, en ordning som gäller sedan 1970. Nu har andelen som röstar olika i riksdagsval och kommunval ökat konstant, från 6 procent 1970 till 30 procent vid förra valet. Ändå är det en betydande majoritet som röstar lika, det vill säga sju av tio väljare lägger sin röst på samma parti till riksdagen som till kommunfullmäktige.
Följden blir att ett parti som på riksplanet får ett uppsving också lyfter sina lokala företrädare. Det omvända gäller givetvis också, det vill säga att ett riksdagsparti som går ner kraftigt vanligen tappar stort ute i landet.
Ett problem med en gemensam valdag är att väljarna kan göra slentrianmässiga val, vilket försvagar ansvarsutkrävandet. Gissur Erlingsson lyfter fram tomma stolar och politiska vildar som två exempel. I båda fallen utmärker Sverigedemokraterna sig med 85 vakanta stolar i landets fullmäktigeförsamlingar och enligt en kartläggning som gjordes i våras fanns det totalt 352 politiska vildar i kommunerna, varav 151 tidigare företrädde SD.
Skulle ansvarsmodellen fungera fullt ut på kommunnivå hade säkert många SD-väljare från förra valet tänkt om till detta valet.
För att väljarna ska göra mer självständiga val föreslår Gissur Erlingson att det införs skilda valdagar till riksdag och kommun.
Men en förutsättning för att väljarna överhuvudtaget ska kunna göra informerade val är att den lokala politiken bevakas och granskas. Där har en lokaltidning som Hallandsposten en betydelsefull roll att spela. Tidningen har på nyhetsplats haft en omfattande valbevakning under sommaren och den fortsätter nu fram till valet.
Som ett led i att ge väljarna mer information kommer även ett antal lokala valdueller att hållas nästa vecka i HP:s regi. Undertecknad har bjudit in de två ledande politiska företrädarna i Hylte, Laholms och Halmstads kommuner samt i Region Halland till offentliga debatter. Den första äger rum vid lunchtid på måndag i Hyltebruk. Därefter blir det Laholms tur på tisdag, följt av två debatter i Halmstad på onsdag och fredag.
Med valduellerna vill vi uppmärksamma vad politikerna vill åstadkomma de fyra kommande åren och hur de har skött sig. Båda perspektiven är viktiga. Väl mött.
