Vissa nyheter skakar om en så fullständigt att adrenalinet pumpar igång hela kroppen. De första rapporterna om ett terrordåd på Drottninggatan för precis ett år sedan, fredagen den 7 april 2017, var en sådan nyhet för mig.
Det var på eftermiddagen, strax före klockan 15 som nyheterna började komma. Inledningsvis var mycket oklart, men det var uppenbart att det rådde fullständigt kaos där en lastbil i våldsam hastighet har kört. De första vittnesmålen talade om lemlästade kroppar och flera döda.
Genast gick mina tankar till min lillasyster som bor i Stockholm, och osäkerheten grep tag i mig: Är hon i säkerhet?
Väntan var olidlig, och jag vågade inte ringa av rädsla att missta ett uteblivet svar som ett definitivt tecken. Men så kom den goda nyheten från ett litet oväntat håll, som en statusuppdatering på Facebook: Jag är i säkerhet. Och den värsta rädslan släppte.
Terrorism har just det målet, att skapa rädsla och otrygghet. Inte bara för de som direkt drabbas utan även alla andra som kan vara utsatta på något sätt, som till exempel anhöriga. Och timmarna efter terrordådet, innan bilden klarnat, befann sig hela Sverige i detta obehagliga tillstånd.
I dag är det precis ett år sedan som islamisten Rakhmat Akilov kapade en lastbil och genomförde sitt terrordåd genom att i hög fart köra 750 meter på Drottninggatan och sedan krascha in i Åhléns-huset.
Totalt fem personer miste livet, fyra dog på platsen eller i ambulans, medan den femte dog efter några dagar på sjukhus. Ytterligare 10 personer skadades och över hundra utsattes för allvarlig fara.
Senare samma dag kunde polisen gripa Akilov i Märsta och han anhölls kort därefter på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott genom mord.
Polisen och rättsväsendet har sedan dess skött arbetet exemplariskt. Den 13 februari inleddes rättegången mot Rakhmat Akilov och dem beräknas pågå under cirka tre månader.
Terrordådet på Drottninggatan satte Sveriges migrationspolitik i blixtbelysning. 2014 sökte Akilov asyl i Sverige men han beviljades inte uppehållstillstånd. Istället för att då återvända till sitt hemland Uzbekistan gick han under jorden och han var för ett år sedan efterlyst av polisen för att utvisningen skulle kunna verkställas.
Men bilden kompliceras av att Sverige inte kan utvisa personer till länder där en person riskerar tortyr, vilket var sannolikt för Akilovs del. Det är alltså ett slags moment 22.
Ändå är det viktigt att påminnas om att Sverige har reglerad invandring, vilket innebär att asylsökande som inte får ett uppehållstillstånd ska återvända till sina hemländer. Detta är en viktig princip att upprätthålla.
På ett år har det hänt mycket. De svenska myndigheterna har utvärderat sitt arbete under och efter terrordådet och runt om i landet har kommunerna rustat sig och genomfört åtgärder för att hindra fordon att kunna åstadkomma liknande skador. Mer insatser lär följa.
Men även du och jag har en uppgift, det är att leva våra liv som vanligt. Vi får inte låta oss skrämmas av terror, och vi ska fortsätta att leva som tidigare. Det är det bästa försvaret av vårt öppna samhälle; vardagen är terrorismens värsta fiende.
