Nyhetskälla. Går det att lita på vad som skrivs i tidningen?
Nyhetskälla. Går det att lita på vad som skrivs i tidningen?

Mattias Karlsson: När förtroendet undermineras

Det är inte ofta vi funderar över det uppenbara. Till exempel hur viktigt det är med förtroende när du handlar.

ANNONS
|

När du ska betala så bygger köpet på förtroende. Både du och säljaren litar på att pengarna har ett värde.

Förtroende är faktiskt ännu viktigare när det gäller näthandel. Kan jag lita på att de som ligger bakom nätbutiken verkligen skickar hem varorna till mig om jag betalar?

Ofta vill vi gärna kolla om andra har handlat där. Andra kunders omdöme fungerar här som en garant på att man kan lita på nätbutiken.

När vi handlar med svenska kronor är det ytterst riksbanken som garanterar pengarnas värde. Andras omdömen på nätet har en liknande funktion.

Förtroende är även viktigt i andra branscher. Länge hade de etablerade medierna nära på monopol på nyhetsförmedling, om det så var dagstidningar, tv eller radio. Med internet öppnades helt nya kanaler för att sprida information, och nu kunde alla bli sin egen medieproducent.

ANNONS

Därmed inte sagt att allt som medierna tidigare rapporterat var sant, men som källa hade läsarna ofta stort förtroende för till exempel en dagstidning.

I dag är mediescenen annorlunda med sociala medier och nyheter rakt in i mobilen. I stort är detta en god utveckling där fler kan dela med sig av sina upplevelser och få del av andras.

Men allt är inte bra. Ett fenomen som fått stor spridning de senaste åren är så kallade fejknyheter (på engelska ”fake news”). Det är påhittade nyheter som sprids medvetet i politiskt eller ekonomiskt syfte. Det kan också handla om satir, och det är inte alltid så lätt att uppmärksamma skillnaden. Fejknyheter spelar ofta på fördomar och kan få stor spridning för att de stämmer överens med den samhällsbild man själv har.

Det är viktigt att vara källkritisk när man läser, men det är inte samma sak som att vara misstänksam mot allt man läser. Istället är sund skepticism en bra hållning.

När Donald Trump för ett år sedan som nytillsatt president för USA inte gillade nyhetsrapporteringen av honom började han kallade etablerade medier, som till exempel CNN, för ”fake news”. Trumps budskap var att de sprider lögner. Nu börjar det bli problematiskt.

ANNONS

Trumps användning av ”fake news” är inte densamma som i dess ursprungliga betydelse, vilket gör begreppet mycket förvirrande.

Här behövs det ständigt påminnas om skillnaden mellan ”äkta fake news” och ”falska fake news”. Fejknyheter – i sin riktiga betydelse – är värdelösa. Det obehagliga med Trumps användning av fejknyheter är att han underminerar förtroendet för etablerade medier.

På tisdag den 13 februari drar samtalsserien ”Vi pratar om det” igång igen på stadsbiblioteket i Halmstad. Ämnet är fejknyheter och hur dessa påverkar samhällsdebatten och förtroendet för medierna.

Medverkar i samtalet gör Frida Stranne, expert på amerikansk politik, som kommer att prata om Donald Trump samt kommunpolitiken Mikaela Waltersson som kommer att berätta om sina upplevelser som politiker och av medierna. Undertecknad kommer att leda samtalet som moderator.

Är du intresserad av fejknyheter och medierapportering? Välkommen på tisdagens samtal!

ANNONS