I Laholms kommun är maten i förskola och skola ett nedprioriterat område där Maria Bronelius (C) i en artikel på www.svt.se 30/1 hänvisar till budgeten. Ren mat och lagad mat från grunden kostar inte mer, det har fler andra kommuner visat. Maten i skola och förskola är en viktig fråga för våra barn, alla pedagoger och inte minst för vår folkhälsa.
Maria Bronelius uttalade i HP (19/1-18) att ”risken är att den som skriker högst får sin vilja igenom”.
Jag menar att risken när kommunen inte öppnar upp till en nära diskussion är att risken ökar för att Maria Bronelius och hennes kollegors intressen eller tro kommer att spegla hur skattepengarna disponeras. Det svaga intresset får mig att ifrågasätta deras kompetens.
Jag är övertygad om att personalen arbetar utifrån de förutsättningar som kommunen ger dem och att de jobbar utifrån den kunskap de har men att de inte ges rätt förutsättningar.
Jag har aldrig sagt att maten i förskola eller skola är dålig. Men jag anser att den både behöver och skulle rent av må bra av en hel del förbättringar. Det räcker med att leta fram kommunens kostpolitiska program som är från 2009 där man bland annat hänvisar till svenska näringsrekommendationerna 2005. Jag kan då upplysa om att 2013 ersattes de tidigare svenska näringsrekommendationerna av nya uppdaterade nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012).
Det tyder också på okunskap när chefen för internservice uttalade sig i SVT (7/12-17) att kommunen måste erbjuda fettbaserade produkter med mindre mättat fett i. Det står tydligt i Livsmedelsverkets riktlinjer att vill man kompensera ett smörbaserat bordsfett så går det genom att bland annat använda mer bönor, fisk och grönsaker och minska på bland annat charkuterier.
Som jag tolkar det anser de att mättat fett är farligare än kemikalierna som bildats i margarin? Kommunen hävdar att det är mättat fett som är kopplat till barnfetma, hur resonerar ni kring alla barn som inte är överviktiga? Accepterar ni med andra ord att det är okej att anpassa maten och sitta stilla?
Jessica Neogard