HP Debatt 14/12. I Sverige har den vuxna befolkningens tandhälsa blivit allt bättre under de senaste åtta åren. Det slår Socialstyrelsens rapport Tandhälsa 2017 fast.
Det är en glädjande utveckling som har sin utgångspunkt i en utbildning i världsklass samt ett stabilt och välfungerande tandvårdssystem.
Samtidigt är tandläkarbristen runt om i Sverige omfattande och det är oftast mindre orter i glesbygd som drabbas hårdast. Runt om i landet finns exempel på när tandhygienister fått rycka in för att bistå med enklare behandlingar eller mottagningar som tvingats fokusera på barn- och akuttandvård.
I Tandhälsa 2017 framgår dessutom att det finns stora regionala skillnader i riket, och för att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas.
För att säkerställa de nyexaminerades kliniska färdigheter samt minska bristen på tandläkare i glesbygd finns en lösning om vi blickar bakåt i tiden. Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov.
Men utbildningen togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tand-läkare.
I dag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, men de behöver formaliseras och utvecklas för att nyutbildade tandläkare ska få bättre förståelse för tandvården och den verklighet som råder ute på mottagningarna.
Därför föreslår vi att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning.
Landstingen och regionerna bör också införa ett system med certifierade vårdutövare – både privata och offentliga – som ska stötta och handleda ny-utbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.
Bastjänstgöringen bör kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.
Enligt rapporten från Socialstyrelsen är Halland den region med den lägsta andelen av den vuxna befolkningen som endast gjort akutbesök under 2015–2017. Andelen ligger strax över 5 procent jämfört med Norrbottens knappa 15 procent.
Och för att fortsätta förbättra munhälsan i både Halland och övriga Sverige krävs att tandvårdens olika aktörer tar gemensamt ansvar över hela landet – inte bara i de mest attraktiva områdena och orterna.
Urban Englund
tandläkare och styrelse- ordförande, Praktikertjänst
Erik Strand
vd och koncernchef, Praktikertjänst
Eva Gustafsson
tandläkare, Tandläkarna Gustafsson, Praktikertjänst
Mats Gustafsson
tandläkare, Tandläkarna Gustafsson, Praktikertjänst